gröna år

I nästan exakt 3 månader har vi bott där vi bott. I kanske lite mindre än tre månader har vi således skrivit denna blogg. Det började exakt i denna stund:

I vardagsrummet när alla möblerna var tvungen att stå i mitten av rummet så att väggarna var fria. Vår första tvkväll. Och det är nog vid tv som dom flesta minnena från tremånadersåret finns:

Idolkvällar, katterna, pyssel, disneyfilmer, göra filmer,

gynekologcirkeln, fester, bonde söker fru, skratt

Soffan som vi köpte första helgen då Jenny och hennes föräldrar hade kommit ner. Allt var så sjukt nytt och spännande och roligt. Jag komihåg att jag knäppte kort på allt, till och med första reklamen vi fick. Det har hänt så mycket på tre månader. Den soffan får stå för allt och även om jag kommer sakna själva soffan i sig så kommer jag sakna det som hände i och runt den ännu mer. Såklart. Johanna och Jenny mest.

Jag flyttar härifrån nu.

Gott nytt år!

Ny(a) jourkatt(ungar)

Idag klockan 20:00 kom våra två nya (småa) individer, söta så man smälter.



Dom ska tydligen bo i badrummet ett par dagar..



Låt mig presentera syskon paret:



Garian(Hane, mest grå i ansiktet) Maiola (Hona,mest vit i ansiktet)

Katterna är adopterade

Mimmi och Kvacki är adopterade. Så här såg mailet från jul-jourhemmet ut:

Hej Jenny!

Det går bra med kissarna. Vi har tingat Kirppu så henne får ni inte tillbaka.

Mimmi har varit väldigt tillbakadragen här hos oss men nu när vi var borta
hos min svärmor över julen blev hon mycket bättre.
Min svärmor föll för henne och Mimmi för henne.
Hon vill väldigt gärna adoptera Mimmi.

Senare fick jag ett mail av en ansvarig på katthemmet:

Hej Jenny!

Båda katterna är tingade. Kirppu av juljourhemmet och
Mimmi av juljourhemmets svärmor.
Båda är godkända och behöver därför inte flytta tillbaka igen till dig.
Men vi har andra kissar som behöver nytt jourhem som jag
hoppas du kan ta istället?
Vi hör av oss till dig om nya kissar!

Jag tackade Ja till två stycken nya katter.



to be continued...

Julklapp i efterskott nummer 2

Hello everybody, this is Johanna speaking. Hon som är så glad över att bli väckt på julaftonsmorgon av sin lilla lilla syster istället för väckarklockan.

Jag sa till Hanna att jag skulle posta denna bild som en julklapp i efterskott men det känns så sketet, vem vill ha det i julklapp liksom typ bah!
Så vad gör jag istället?
Här får ni en playlist jag gjort speciellt till er.
Och har ni inte spotify så säg till för jag har plenty av invites liksom wtf ftw.
God jul!

julklapp i efterskott

En liten cover får ni i julklapp av mig

God Jul

God Jul alla Läsare(vilket jag hoppas är jätte många)!

Imorgon ska vi alla från planeten träffas på jorden, mer precis i Sundsvall, Södermalm. Vi har kidnappat Anne att följa med oss för att göra Sundsvall lite mer osäkert.
Look out, utomjordingarna är tillbaka!!

pulka!

Jag vill berätta om min dag, som en liten fortsättning på förgående inlägg.

Matchade i täckbrallor samlade vi våra krafter och begav oss upp för brännbacken. Saken var bara att våra tår redan var isbitar, vårat hår var redan förgrånat och våra näsor var redan julefärgade. Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläääder tänker ni men då vill jag be att få tala om att vissa av oss hade långkallingar+jeans+täckisar och vissa av oss hade dubbla vantar och extrahalsdukar och vissa av oss hade med sig filtar till backen och vissa av oss hade rosa benvärmare från 80-talet runt armarna.

Det var 20 minusgrader ute, tjugo minusgrader och fantastiskt väder. Det var som solnedgång och himlen var rosa och orange. En halv meter snö kan det nog ha varit som låg orörd och en backe likt ett berg mitt framför oss. Jag minns mina ungdomsår (pause för nostalgisk suck) och det blev bara mer tydligt att det var några år sedan sist efter att jag hade åkt på min madrass ner för backen. Det var ASROLIGT men när jag reste mig upp var jag tvungen att ta mig om ryggen och säga aj. Den rackarn alltså, ryggen har gått och åldras och här står jag med mitt barnasinne.

Barnasinnet kom sig åter till minnes efter att vi åkt ett tag och rullat oss i snön, kastat oss runt och skrikigt av skratt. Då kom nämligen Kylan ikapp och jag tog mig tid att gnälla över att jag inte kände mina tår, hade snö innan för strumporna och så vidare. Väldigt värt var det dock för som belöning åkte vi hem till vår vän och badade fotbad i hinkar och fikade varmdryck och mackor. Värsta friluftsdagen! Fast rolig.

jag vill åka

hej

Alla som har gratis-spotify vet hur jobbigt det kan vara med reklamen. Den kommer olägligt, är alldeles för hög, alldeles för krystad med dålig engelska, SÅ STÖRIG. Men alltså, jag vet inte, kanske är det bara för att det är så sent och att jag är så trött men den nya reklamen med melody club. JAG TYCKER DEN ÄR ASBRA. Satt och storlog och fnissade högt.

På tal om reklam. Musikhjälpen har startat och jag tänker iallefall önska en låt dit, för i och med det skänker man en liten slant.

Det blev mycket reklam nu alltså.... måste avsluta med något annat.

Svenska Hjältar

Ikväll har vi sett på Svenska Hjältar och vi bestämde oss för att stödja dom, Allt vi behövde göra var att le. Det bjuder vi på.

the love for the cats

Idag var det en familj som kom och hälsade på oss, framförallt hälsade dom på Kvacki. Hon gjorde som hon brukar göra med alla som kommer på besök - charmade dom med storm. Kelades och kramades, slängde sig på rygg och rullade runt, sprang med sina sprattiga små ben.

Som jourhem åt katter funkar det så att folk får komma och hälsa på våra katter och bli kära i dom och kanske någon gång ta med sig dom till ett nytt kärleksfullt hem, en plats i deras familj. Det är även våran största vilja, att katterna ska få ett hem och må bra och glädja någon annan som dom glädjit oss.

Och idag kom alltså våran första familj och hälsade på en av våra katter. Någon som vi vetat skulle hända någon gång. Dom skulle tänka på saken men låna hem våra katter under julen, eftersom vi åker bort behöver Mimmi och Kvacki ett juljourhem i ungefär en vecka och denna familj ville låna våra katter. Känna hur det känns med Kvacki bland annat. Jag blir så otroligt glad. Självklart vemodigt glad men så glad att människor är så goda och hjälpsamma. Och att Kvacki kanske får en fin framtid. Och för att jag ser att kattjourhem, katthem, förbindelsen till vanliga hem verkligen funkar. Hur man kan hjälpa till och hur vi gör det (och alla kan göra det).
Och alla hjärtan som finns med i denna process.

(världens snällaste katt)

Ikväll kollar vi på idol (eller iallefall jag, gör ni?).
BRB, CU L8er

jultider

Det blev dags för julpyntning..















































































Mimmi ville också vara med..
















Vid ett senare tillfälle blev det lite julpyssel.

julkalendern

Alltså HAHA. Jag hade gjort klart mina tre delar på julkalendern och var precis på väg att publicera dagens när jag kom på att jag ville göra om det... Så här kommer ett sprillans nytt paket:

Hannas julkalender - i tre dagar
Del två: Tomten

Julkalender

Det är december, det ÄR faktiskt det, och jag känner mig tvungen att lägga mitt strå i stacken var det gäller jultraditioner och julstämmning. Så låt mig presentera:

Hannas julkalender - i tre dagar.
Första delen: Önskelistan

Bajs i den analoga inkorgen

Det var en vanliga kväll i på den gröna planeten, Hanna Johanna och Jenny satt och såg på film när det rasslade i brevlådan. Hanna var först upp ur sin fåtölj och blev alltså utvald för att framföra det meddelande någon uppenbarligen ville lämna till oss.
Tre sekunders tystnad sedan springer Hanna tillbaka in till oss och ropar:
- Det är bajs det är bajs!!!
Jenny och jag ser med våra mest skeptiska blickar på Hanna och säger kort och gott: "Nej!"
Hanna ger inte upp och vi går ut i hallen för att mötas av denna syn:


Och visst ser det lite ut som bajs va? Mitt hjärta började bulta. Är det någon som sett det där avsnittet av Morden i Midsomer när det är någon som häller lera genom en brevlåda, eller kanske det där svenska novellfilmen när en tjej fryser ner spya och skjuter igenom en annans brevinkast?
Läskiga tankar härjade i hjärnan innan vi gick närmare och såg detta:


Det var bara choklad. Och när vi kollade närmare på det så var det choklad från en chokladtomte.

Kan ni föreställa er vilken omtanke? Mitt i våra julbestyr var det någon/några vänlig(a) själ(ar) som spred julsötma till oss.
Tack!

När Johanna är ensam i lägenheten så festas det vilt och lägenheten vänds uppochner.

Måndag, tisdag och onsdag var det min tur att vara ensam hemma på den gröna planeten. Jag hade sett fram emot detta så mycket jag skulle ha så roligt, och det har jag visserligen haft men självklart så blir det inte alltid som man tänker.
Jag skulle göra saker, jag har suttit still, men House är bra, kan jag ju berätta.
Jag har varit sjuk, men det betyder också att jag har varit hemma med mysbollarna hela dagarna och ett sånt här stort framsteg ha de gjort:


Kvacki har alltså sitt huvud på samma soffkudde som Mimmi ligger på, det är stort, det är mycket stort. Jag är stolt, mycket stolt.

Annars så har vi haft besök av en märklig kille (note to myself: släpp aldrig in människor du inte känner!!!) som sa att han skulle ställa lite frågor. Han gick in och satt sig vid köksbordet och började plocka upp uppslagsverket han ville sälja.
Han prata länge, länge, länge om detta och tillslut verkade han övertygad om att få sälja.
Mimmi svassade in i köket, satt sig på köksmattan och lade huvudet på sne. Det har egentligen inte med historien att göra men jag kände att jag fick styrka av henne, som att hon kom in för hon kände att jag behövde stöd just då.
Så när han frågar om inte hans erbjudande lät intressant så såg jag först på Mimmi och sedan såg jag honom rätt in i ögonen och sa "Nej, det gör det inte!"
Han blev chockad, packade ihop och gick.